Vad är WCAG och varför behöver jag bry mig?

Om du ansvarar för en webbplats för en offentlig verksamhet så kan du ha hört talas om WCAG, tillgänglighetsdirektivet, webbdirektivet eller liknande. Nu reder vi ut det.

Vad det hela handlar om är EU-direktivet (2016/2102), fastställt den 2 december 2016, om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer. Direktivet klargör att alla EU-länder ska få lagar som syftar till ökad digital tillgänglighet för alla användare, inklusive personer med funktionsnedsättning. Senast den 23 september 2018 ska lagarna finnas på plats i medlemsstaterna.

I skrivande stund är inte lagen huggen i sten och det sker då och då förändringar i hur direktivet skall tillämpas i Sverige. Med tiden kommer fler prejudikat att tydliggöra hur lagen skall tolkas.

Vi har jobbat med flera offentliga organ med webbplatser som omfattas av detta direktiv och har en dialog med den i Sverige ansvariga projektledaren på Post- och telestyrelsen när vi har behöver diskutera tolkningen av lagen eller enskilda direktiv. Det här är vår nulägesanalys och våra slutsatser av vad direktivet innebär för våra kunder.

Påverkar det här mig?

PTS säger:
Myndigheter, landsting, kommuner och andra aktörer som klassas som offentligrättsliga organ, dvs. aktörer som anses vara en upphandlande myndighet, med några undantag, ska uppfylla kraven, och även vissa privata aktörer som utför tjänster med offentlig finansiering.

Det är inte alltid lätt att avgöra om man omfattas av direktivet, men kortfattat kan sägas att om man omfattas av lagen om offentlig upphandling så omfattas man även av denna. Hur organisationens styrelse ser ut och tillsätts kan också vara avgörande.

Överlag kan man anse att Sveriges myndigheter och offentliga organ inte är väl förberedda på detta, så du behöver inte skämmas om inte du heller är det.

Vad innebär kraven?

Kortfattas kan sägas att de som omfattas ska:

  1. Utforma sina webbplatser, appar och dokument som sprids via dessa, och så långt det är möjligt även innehåll som sprids via tredje part (exempelvis sociala medier), så att de är möjliga att uppfatta, hanterbara, begripliga och robusta.[...]

    Så som direktivet är skrivet innebär detta att webbplatser, appar och på dessa publicerade dokument som PDF:er ska leva upp till den internationella standarden WCAG 2.0, nivå AA.

    Denna standard har länge vara praxis i webbdesign men nu ställs krav på att samtliga kriterier uppfylls, och på en högre nivå (AA) än man vanligtvis siktar på. Många av kriterierna i standarden ger ett visst tolkningsutrymme och man måste kunna motivera alla designbeslut gentemot kriteriets syfte.

  2. Erbjuda användare möjlighet att påtala brister i förhållande till ovanstående och begära att få det åtgärdat, och möjlighet att begära ut information som undantagits i punkt 1.

  3. Regelbundet publicera ett tillgänglighetsutlåtande, som redovisar hur man uppfyller punkt 1, länk till kommentarsfunktionen som beskrivs i punkt 2 ovan, samt länk till den instans som ska ha tillsynsansvar.



Hur ska vi gå tillväga?

Till och börja med finns det en del frister i direktivet. Direktivet klargör att befintliga webbplatser (de som offentliggjorts innan lagen börjar gälla), samt tidsberoende media (video mm) ska uppfylla kraven från och med den 23 september 2020.. Det finns också i den svenska tillämpningen av direktivet undantag och frister för enskilda kriterier.

Vi kan göra en tillgänglighetsrevision av nuläget för att få en bild av hur stort problemet är, men den jobbiga sanningen är att det sannolikt är enklare och mindre kostsamt att börja om från scratch med en ny webbplats eller app.

Tre olika delar, eller roller, i projektet kan sägas påverkas av detta:

  • Designers

    Standarden kan anses vara lite begränsande i hur man kan jobba med layout, färger, bilder och typsnitt men överlag så tycker vi att resultatet blir tillgängligare för alla, oavsett funktionsnedsättning, och det är något som vi strävar efter oavsett vilka lagar som gäller. Detta kan innebära att en eventuell grafisk profil måste uppdateras.

  • Programmerare

    Många av kriterierna är av rent teknisk natur och kommer inte att påverka upplevelsen för den utan funktionsnedsättning. Dessa handlar om hur koden skrivs och kan tolkas av olika hjälpmedel, att HTML-semantiken följer praxis, att strukturen är begriplig oavsett layout, och att en redaktör har möjlighet att tilldela extra egenskaper till olika element.

    Även här anser vi att detta är välkommet. Bra kod ger en robusthet till en webbplats och ökar sökbarhet och ranking.

  • Redaktörer

    Vissa kriterier handlar bara om innehåll; att rubriker är beskrivande, att länkar är förutsägbara etc. Detta är inte svårt för oss att leva upp till om vi hjälper till med innehållsproduktionen. Om Innehåll ska tas fram av annan part så kan vi ge tydliga instruktioner för relevanta kriterier.

I samband med release gör vi en tillgänglighetsrevision som tydligt klargör hur vi anser oss leva upp till standarden. Denna fungerar som tillgänglighetsutlåtande och kan skickas till tillsynsmyndigheter om så skulle krävas.

Vilka risker innebär detta?

Överlag så tycker vi inte att det är så snårigt. WCAG har 4 överliggande principer med 12 underliggande riktlinjer med totalt 51 kriterier. De allra flesta av dem ser vi som common sense. Det finns dock ett par saker som vi anser ställer väldigt stora krav på organisationen och hur den tar fram innehåll:

  • Film

    Om ni jobbar med att publicera videoklipp så kan krav ställas, beroende på filmens syfte och utformning, på textning och syntolkning för att både den med nedsatt syn och nedsatt hörsel ska kunna ta del av innehållet. Detta är svårt om man använder exempelvis Youtube som platform för att bädda in innehåll då den kan krävas stöd för olika ljudspår. Vår prognos är att dessa tjänster kommer att utvecklas för att möjliggöra detta, eller att nya tjänster dyker upp som bättre löser detta, men det ställer fortfarande nya krav på och innebär sannolikt större kostnader för filmproduktion.

    Det finns ett undantag i direktivet om att media som offentliggjorts före den 23 september 2020 ej behöver anpassas men vår rekommendation är att man försöker leva upp till relevanta kriterier så fort det är möjligt.

  • Dokument

    När vi bygger en webbplats så bygger vi in mycket stöd för redaktörerna, och även vissa begränsningar som gör att en redaktör inte kan frångå designval som vi fattat. Det är i slutändan väldigt få kriterier som en redaktör måste känna till för att publicera innehåll på webbplatsen. Värre är det med publicerade dokument. Precis alla kriterier kan påverka utformningen av ett dokument eftersom vi inte kan bygga in samma stöd där. Således ställs det stora krav på att de inom organisationen som tar fram dokument har kunskap och verktyg för att ta fram dessa på ett sätt som lever upp till kraven.

    Det duger inte bara att exportera till en PDF från Microsoft Word, man får mer kontroll om man jobbar i ett ordentligt författarverktyg för PDF:er. Vår prognos och förhoppning är att de verktyg som finns för detta ytterligare kommer att utvecklas för att ge skribenten möjligheten att utföra en revision på sitt innehåll.

    Det finns ett undantag som klargör att Dokument som offentliggjorts före den 23 september 2018, om sådant innehåll inte behövs för att genomföra de aktiva administrativa förfaranden som följer av den berörda offentliga myndighetens uppgifter ej behöver anpassas efterhand. Detta bör tolkas som gällande för exempelvis verksamhetsberättelser, protokoll och liknande, ej för dokument som används i verksamheten såsom blanketter eller aktuellt informationsmaterial.

  • Framtida innehåll

    Vi kommer att säkerställa att allt innehåll på en webbplats lever upp till kraven vid lansering men organisationen måste säkerställa att alla redaktörer som jobbar, eller kommer att jobba, med att publicera innehåll efter lansering får den utbildning som krävs. Vi efterlämnar oss instruktioner för detta men detta är ett löpande arbete där ny personal behöver utbildas och där kvalitetskontrollen bör skötas av en enskild roll.

    Detta gäller också för allt innehåll som köps av organisationen; instruktioner måste ges till fotografer, formgivare, filmproducenter och copywriters som ni använder er av.

Lite svårt känns det allt fortfarande

För oss är direktivet välkommet då vi anser att ökad tillgänglighet är eftersträvansvärt, för personer med och utan funktionsnedsättningar. Det kan kännas stort och juridiskt snårigt vid första anblick men vi kan hjälpa dig att säkerställa att ni lever upp till kraven, och ge er det mervärde som det kan innebära, om vi får vara med från början. Det här är inget som man kan ta som ett enskilt moment sent i ett projekt utan måste genomsyra allt arbete, från koncept till produktion.

När sätter vi igång?